BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Sekretessbelagd.

Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Projektering vid renoveringsprojekt ser ofta vÀldigt olika ut och skiljer sig frÄn projekteringen vid nyproduktion. Det Àr dÀrför svÄrt att ta fram en mall eller standard för hur produktionen ska genomföras och avvikelser kan lÀtt uppstÄ.  Avvikelser som uppstÄr inom renoveringsprojekt kan visa sig vara vÀldigt tidskrÀvande eller i vÀrsta fall leda till stopp inom produktionen och det stÀlls stora krav pÄ projektörerna som mÄste ha goda kunskaper inom omrÄdet. Inom ramen för examensarbetet ingÄr att identifiera och analysera hur kritiska avvikelser inom renoveringsprojekt uppstÄr samt hur man ska göra för att hantera detta under ett tidigt skede av renoveringen. Som referensobjekt under examensarbetet anvÀnds renoveringen av bostadsrÀttföreningen Kurortsparken i NynÀshamn. Rapporten kommer att analysera de avvikelser som uppstÄtt under produktionen samt ge förslag för hur man kunde ha hanterat projektet och de avvikelser som uppstod annorlunda. .

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmÀnna platser inom detaljplanelagda omrÄden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades pÄ elva detaljplaner inom tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen dÀr planhandlingar granskats och jÀmförts med de förrÀttningar som skett pÄ omrÄdena. Slutligen besiktigades ocksÄ omrÄdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att sÀkerstÀlla kommunens intentioner om de anvÀnder sig av planbestÀmmelser för att reglera utformningen av allmÀnna platser i detaljplan.En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna fÄr anvÀnda sig av planbestÀmmelser pÄ allmÀn plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall anvÀnda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.Med ett kommittédirektiv som bakgrund, dÀr det b.la.

Avvikelserapportering Àr grundlÀggande för att identifiera risker som kan leda till vÄrdskador. Trots detta vÀljer mÄnga sjuksköterskor att inte anmÀla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans beslut att avstÄ frÄn att anmÀla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmÀla avvikelser.

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andrasprĂ„k, analyserats bĂ„de kvantitativt och kvalitativt i syfte att se pĂ„ vilket sĂ€tt sprĂ„knivĂ„n skiljer sig. Fem uppsatser Ă€r skrivna av elever som följer lĂ€roplanen för svenska och fem av elever som följer lĂ€roplanen för svenska som andrasprĂ„k.   Hypotesen var att andrasprĂ„kselevers texter skulle utmĂ€rka sig genom att ha fĂ€rre bĂ„de framförstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt fĂ„, förekom de och dĂ„ nĂ€stan uteslutande i andrasprĂ„kselevernas texter.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vÄrden och om bakomliggande orsaker till dessa samt instÀllningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade Àven till att undersöka uppfattningar om hur nyanstÀllda sjuksköterskor pÄverkas av rÄdande instÀllningar till detta pÄ en vÄrdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor frÄn en medicinsk vÄrdavdelning pÄ ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod.

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur pedagoger definierar olikheter och avvikelser bland barn och hur de beskriver att dessa hanteras i barngruppen inom förskolan.Vi genomförde tio intervjuer med förskollÀrare pÄ förskolor i en kommun. Enligt respondenterna gÄr begreppen olikheter och avvikelser in i varandra och genomgÄende i undersökningen ses de som en resurs. I de fall avvikare kategoriseras tror vi det beror pÄ okunskap och oförmÄga. Undersökningen visar behov av handledning, professionellt stöd samt vÀrdet av att specialpedagoger finns pÄ förskolorna. Andra slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr avgörande i arbetet med olikheter och avvikelser.

I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen har ett examensarbete i form av ett enklare utredningsprojekt genomförts. PÄ förfrÄgan frÄn MAF Arkitektkontor AB har en utredning om möjligheten att framstÀlla fullstÀndiga detaljplanehandlingar i Graphisofts programvara ArchiCAD genomförts. Detta genom att ta fram en detaljplan i programmet. Idag arbetar planerare pÄ MAF i programmet Focus vid detaljplanering och vid datorstödd detaljplanering pÄ LuleÄ tekniska universitet har Vianova Systems programvara Novapoint anvÀnts. BÄda dessa programvaror har anpassade verktyg enbart framtagna för framstÀllning av detaljplanehandlingar.Tidigare vÀgledande material för hur man tar fram detaljplanehandlingar i Graphisofts ArchiCAD saknades vid uppstart av arbetet.

Denna undersökning kartlÀgger hur spelare psykologiskt upplever slumpen i ett enkelt tÀrningsspel, samt hur spelupplevelsen förÀndras dÄ slumpfördelningen har anpassats efter spelarnas förvÀntningar eller avviker frÄn dem. Undersökningen grundar sig i forskning om bland annat matematik, psykologi och spelbeteende i hasardspel. I det hÀr projektet överför jag denna teori pÄ spel i underhÄllningssyfte. Undersökningen visar att spelare generellt upplever att de i vissa situationer har större sannolikhet att lyckas Àn de egentligen har. Undersökningen visar Àven att spelare upplever frustration dÄ deras förvÀntningar pÄ slumpfördelningen avviker avsevÀrt mot den faktiska slumpfördelningen.

PÄ Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot sÄvÀl större fartyg samt skÀrgÄrdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt krÀvs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anlÀggningar. Stockholms stad har pÄbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. DÄ det handlar om stora investeringar och förÀndringar i stadsbilden Àr den nya detaljplanen ett kÀnsligt projekt, sÀrskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svÄrigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir vÀldigt stor. FrÄgestÀllningen i ?Beckholmen bit för bit? Àr om en detaljplan som lÄter verksamheten vÀxa mer inkrementellt fördelat pÄ fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna pÄ fler byggnadsvolymer.

Den hÀr rapporten Àr resultatet av en fallstudie gjord vid Jernbaneverket i syfte att se hur lÀrande frÄn avvikelse gÄr till, vilka metoder eller verktyg somanvÀnds i organisationen. UtifrÄn detta avsÄgs att formulera ett förslag pÄ en "verktygslÄda" med metoder som kan anvÀndas i hela verksamheten. Studien bygger pÄ 12 semistrukturerade intervjuer genomförda med anstÀllda inom Bane-, Trakk- och Utbyggingsdivisjonen i Jernbaneverket under vÄren 2010. UtifrÄn intervjuerna har sex stycken förÀndringsförslag formulerats i syfte att förbÀttra lÀrande frÄn avvikelser inom Jernbaneverket, förslagen fokuseras kring nedanstÄende punkter.Att i större utstrÀckning anvÀnda ljud och bild för att illustrera avvikelser vid möten.Att uppmÀrksamma egna erfarenheter av avvikelser för att sprida lÀrandeAtt uppmÀrksamma andra organisationers arbetssÀtt kring lÀrande frÄn avvikelser för att hitta nya vinklingar till det egna lÀrande Att göra studiebesök i den egna och andra organisationerAtt Äteruppliva redan lösta problem.